Då jag har fått lite frågor kring hur det känns att ha tre barn, hur vardagen fungerar etc så skriver jag ett litet inlägg kring det ;-).
Att ha tre juveler hemma är ju förstås tre gånger så mycket kärlek & med två lite större blir det mycket syskon-bråk, speciellt när stora/lillebror vet vilka knappar han ska trycka på för att storasyster ska blir arg ;-).....
Men de blir ju äldre & klokare eftersom :-)!
Minstingen följer med på köpet kan man säga, lättsam, busig, nyfiken & två storasyskon som kan se efter honom när mamma/pappa "vänder ryggen till" ;-).....
Att ha 2 eller 3 barn gör ingen skillnad vardagen flyter på ändå, de stora är i skolan medan jag studerar & har liten hemma. (Precis som när våra större busfrön var små, så studerade jag även då. Skillnaden nu är att jag har ett barn ist för två hemma, men jag pluggar 200% ist för 100%)
Jag har inte känt av varken "tvåbarns- eller trebarnschocken" som det pratas/skrivs om så ofta. Men jag hade å andra sidan flera års erfarenhet kring barn sedan innan, kanske kan de ha varit till hjälp?

Skulle mer än gärna ha minst en juvel till innan jag känner att min familj är komplett ;-).....

Storasyster & minsta lillebror <3